Kontakt med omvärlden

En stor del av torplivet är förstås det enkla, primitiva, avskalade och nervarvade, men ibland är det inte så dumt med åtminstone ett litet mått av högteknologi även ute i skogen. Sedan vi började hyra torpet och ända fram till den här helgen har jag lagt alldeles för många timmar på att gubbmuttra över min värdelösa mobiloperatörs (tele2 - operatörernas svar på vinterkräksjukan) obefintliga täckning. Jag har jagat fläckar där jag gynnsamma dagar kan få iväg ett sms, jag har jublat av lycka om jag någon gång i en blåmåne lyckats få fram mitt twitterflöde och jag har gapat av förvåning de lätträknade gånger som ett samtal gått fram och man lyckats höra 50% av två meningar i ett samtal innan telefonen glatt meddelat "ingen signal". 

Men nu är den tiden ett minne blott! I fredags bytte jag operatör till halebop, och plötsligt har jag obegränsad kontakt med omvärlden. Visserligen har det ibland varit ganska skönt att inte kunna bli nådd, men det sparar en hel del frustration att faktiskt kunna ringa det där samtalet, skicka det där messet utan att behöva lägga 20 minuter och lika många försök på att få iväg det, och att kunna googla på hur man slipar en motorsågskedja just när man behöver det. 

Förhoppningen är att detta även innebär att blogguppdateringen kan bli lite mer frekvent och direkt, så att alla ni som sitter som på nålar och laddar om bloggen 10 gånger i minuten nästan i realtid kan få se när vi planterat pelargon nummer 7 här ute i skogen. 

Död åt tele2!